
Uppföljare är början på något nytt
Reflektion / Multi / 23 November 2009
Uppföljare pumpas ut för att spelföretagen har dålig kreativitet och vill pumpa konsumenterna på pengar, eller hur? Inte riktigt, säger Conny, som vänder på steken och omfamnar trenden.Spelbranschen befinner sig i uppföljarnas vinter. Modern Warfare 2, Assasin’s Creed 2, Uncharted 2 och Left 4 Dead 2 är alla några av vinterns absoluta storspel, och de tar grunden från sina föregångare men gör det större, snyggare och bättre. Nintendo bjuder på New Super Mario Bros Wii, som kanske inte kan ses som del två på samma sätt men som har ett DS-spel som ändå måste betraktas som en föregångare.
Uppföljare är ett tryggt sätt att tjäna pengar på ett redan etablerat varumärke, och eftersom man redan utvecklat grafikmotor och spelmekanik kan man putsa det och göra spelet som del ett kanske borde ha varit. Alternativt är det bara bjuda på en regelrätt uppföljare som är som ettan – fast lite bättre – och vi spelare blir nöjda.
Låt mig förklara. När ett spelföretag skapar ett nytt varumärke så får vi oftast se ett par uppföljare – ibland lite för många, då vissa utvecklare håller kvar vid sina spelserier lite för länge. Vi börjar säga del "sju", del ”tretton” och så vidare. Men det betyder också, i de allra flesta fall, att vissa företag når en punkt där de till slut måste överge serien och börja på något nytt. Det är inte alltid det blir jättebra – när skaparen bakom Final Fantasy gör nya RPG bjuds vi på nya äventyr som inte är i närheten av det han en gång gjorde – men det är i alla fall något nytt och lite annorlunda. Bioware utvecklar visserligen Mass Effect 2, men hinner med att ge oss ett helt nytt fantasyepos i Dragon Age. Kommande nya spel som Heavy Rain och Alan Wake tillhör också de på förhand mest lovande spelsläppen under 2010.
Det kanske känns naivt och lite bakvänt att resonera som så att "för varje uppföljare kommer vi närmare något helt nytt", men på samma sätt som de där uppföljarna ger oss en trygg förbättrad upplevelse så är de en del av en utveckling. Ju mer pengar ett känt varumärke generar, desto mer ekonomisk frihet får utvecklarna att till slut våga sig in på okänt territorium. Spelstudion kan växa sig större, skapa nya små, interna utvecklingsgrupper som fokuserar på något helt nytt. Och som i fallet med ovannämnda Final Fantasy-skaparen Hironobu Sakaguchi och hans Blue Dragon och Lost Oddysey så hittar han formen förr eller senare och skapar en ny episk RPG-serie som tål att jämföras med Final Fantasy.
Så trots att vi matas med "del två" lite för ofta är det bara att reflektera över de senaste fem åren för att se hur många nya spelserier som faktiskt sett dagens ljus, spelserier som nu är inne på sin andra del. Och därmed börjar det också bli dags för nästa skepp av helt nya, spännande, okända serier att få första delen utav. Jag ser redan fram emot den första (och den andra bättre delen!) av de spel som visserligen kanske inte ens har fötts i tanken hos spelskaparna. Men jag vet att de kommer att bli fantastiska.
Conny Andersson
Skribent
